Gaziras och Zelmas blogg

jag har nu kommit över det värsta uppgivenheten och ilskan efter i fredags, men jag kan bara inte förstå varför hon inte låter sig bli skodd bak. om jag tar en lös sko och en hammare så kan jag slå hur mycket som helst på hovarna utan att hon reagerar, men hovslagaren får inte ens peta på dom.
jag hoppas verkligen att det kommer gå bättre vid nästa skoning, annars vet jag inte vad jag ska ta mig till. det är ju så konstigt att det har gått att sko henne utan problem i ett år och sen börjar hon så här nu.

lastade henne två gånger under helgen och hon gick rakt in båda gångerna, alltid något posetivt.

så var det dax för hovslagaren att komma ut igen och testa om det skulle gå bättre idag att få på henne skor bak.
men Gazira hade inga planer på att ha några skor bak idag heller, eller nja ena skon gick hyfsat bra och han fick sätta dit fyra sömmar utan större problem men sen var det tydligen nog och hon skulle bara inte gå med på något mer efter det.
han kollade igenom henne jätte noga och kunde inte hitta något som skulle kunna vara fel eller göra ont på henne, och hennes beteende visar mer på att hon bara inte vill. så vi fick ge upp även idag och dra bort den skon som han fick på halvvägs...
och nu börjar hovslagaren bli tveksam till om han vill sko henne något mer då han anser att det är en säkerhetsrisk för både honom och gazira, vilket jag ju förstår. så nu får hon gå barfota bak till nästa skoning, då gör han ett sista försök att få på henne skorna. om det inte går bättre då får hon antingen klara sig med bara skor fram eller så får jag köra henne till atg kliniken där dom har lite mer drastiska metoder att ta till, och lugnande preparat. men det kostar väl därefter också antar jag... och jag har nog helt enkelt inte råd att betala flera tusen för varje skoning.

nu orkar jag snart inte med det här längre...

efter förra veckans hovslagar katastrof och efter att gazira sparkade mig riktigt ordentligt så tappade jag helt motivation och tålamod. ett tag i ren uppgivenhet tänkte jag nästan ge upp. men när jag hade lugnat ner mig lite tog jag mig samman och kontaktade en tränare som håller på med hanteringsträning och problemlösning med hjälp av klickersträning.
tidigare har jag ansett att det var töntigt och bara bullshit, men just nu är jag beredd att prova vad som hellst även om jag hade kunnat komma på två miljoner roligare saker att lägga pengarna på än just det.

(sparkningen var gaziras sätt att säga att hon inte under några omständigheter tänkte låta mig träna med att knacka på hennes bakhovar med en hammare, för att hon skulle vänja sig tills hovslagaren kom nästa gång. men efter att jag blev arg på henne har hon stått stilla och snällt och låtit mig slå bäst jag vill på hovarna varje dag sen dess)

idag var då tränaren ute för första gången... vet inte riktigt vad jag ska säga, visst gazira gick in i transporten men jag kan nog inte påstå att det gick fortare än vanligt, visst det gick nog lugnare till än vanligt men jag vet inte om det är rätt metod att locka in henne med beröm, och godis när man gör konstiga ljud.

men jag tänker ge det ett försök och träna med henne själv, så kommer tränaren tillbaka om två veckor. så får vi väl se om det ger något resultat. annars får jag nog gå in på mer drastiska metoder.

imorgon kommer hovslagaren tillbaka, så nu håller jag tummarna

åh jag blir så himla trött och uppgiven, just nu vet jag inte vad jag ska ta mig till.
gazira var ju svår att sko förut, men nu det senaste året så har allt gått jätte bra och hon har inte bråkat någonting alls, men idag när det var dax för skoning var hon värre än någonsin.
framhovarna gick okej, hon försökte dra åt sig dom några gånger men det var inga problem att få på skorna, bak gick det jätte bra att ta bort dom gammla skorna och att verka, då stod hon helt lugnt och stilla.
men så fort han skulle slå fast dom nya skorna, drog hon åt sig benet och sen kickade hon allt vad hon kunde efter hovslagaren. efter en timmes kämpande gav vi upp, hon fick inga skor bak idag, utan vi får försöka igen någon annan dag.
det som gör mig mest arg är att hon är inte ett dugg jävla rädd, hon står helt lugnt. och hon bryr sig inte ett enda dugg om när man säger åt henne, inte så mycket som en reaktion när man brämmer till henne för att hon sparkas.
nu börjar jag bli orolig att min hovslagare inte ska vilja sko henne längre, och då blir det väl ännu värre om man ska börja med någon ny.
Allt känns så himla hopplöst just nu, varför kan hon aldrig ge sig!!! vet inet hur länge till jag orkar med det här evinerliga bråkandet

nu lagom tills det blev mörkt och kallt så blir gazira självklart förkyld, hon snorar litervis, men verkar inte vara dålig på något annat sätt, ingen temp och hon är lika pigg och busig som vanligt!
men nu får hon allt vila sig ett tag och ha varma täcken på sig så att snorandet slutar.

idag var det dax för km i dressyr, gazira var trött efter gårdagens hoppning och var lite slö.
inne på banan blev hon stirrig och spänd och kändes okoncentrerad, vi fick 57,93% och jag är nog lite besviken, hade förväntat mig över 60% men jag antar att det måste gå sämre ibland också.
men det bästa med dagen var iallafall att hon gick in i transporten på en gång både dit och hem :D

idag var det då dax för km i hoppning.
dagen började med 4 minus grader och frost, men gazira uppförde sig och gick in snällt i transporten, jag körde till tävlingen själv för fösrta gången och det gick jätte bra. micke var snäll och var med som hästskötare.
gazira var väldigt uppladdad och hävde sig runt 60cm banan på nolltid! och det blev dessutom felfritt.
sen var det dax för km klassen, 80cm. vi drog iväg i samma halsbrytande tempo som på 60cm, tyvärr så gick det så fort att vi helt missade tredje hindret, men efter en volt så tog hon resten av banan felfritt.
så nu har hon kommit på att det är fantastiskt kul att hoppa, nu gäller det bara att få henne att göra det i ett vettigt tempo också :)

som tur va så blev inte gaziras ben något varmt igen och det syntes aldrig skymten av svullnad eller hälta så jag vågar nog ställa upp i tävlingarna i helgen.

vi blev slutligen tvungna att dela på hästarna, eftersom fyra av dom hade gaddat ihop sig mot en stackare som inte fick vara med alls, och hans ägare fick inte hämta honom i hagen. så nu går gazira tillsammans med två bestämda men trevliga varmblod. och det är nog bra att det är några som håller henne på plats så att hon inte börjar ta sig alltför stora friheter

igår var den stora dagen när vi för första gången skulle släppa ihop alla hästarna, tidigare har dom gått i två grupper för att det inte skulle bli så mycket nya att göra upp med samtidigt. men så tyckte vi att det var dax att prova att släppa ihop alla fem, och fyra av dom (inklusive gazira) verkar vara dom bästa kompisarna i världen och går tillsammans utan att så mycket peta på varandra, men så fort den femte, kommer i närheten av dom andra så jagar dom bort honom eller anfaller.
gazira verkar däremot inte alls förstå varför man ska bråka utan tror bara att dom andra leker med henne, så hon är överlycklig och far runt som en tok i hagen.
nu till det mindre roliga, när jag tok in henne från hagen igår så var ena bakbenet varmt, på med liniment och linda över natten, i morse var det bättre. hoppas verkligen att det är bra i kväll med. orkar verkligen inte med några skador just nu

idag fick gazira se en terrängbana för första gången i hela sitt liv, och jag är så himla imponerad av henne, hon som normalt håller på och fjantar sig som sjutton när man ska hoppa, nu fög hon över vart enda hinder jag styrde henne mot, allt från 30 cm till 90 cm. vem vet, det kanske blir en fälttävlanshäst av henne en vacker dag...

det blev ingen tävling idag, pga det extremt dåliga vädret. Jag hade ingen lust att varken köra, lasta eller tävla i hällregn och stormvindar. och gazira var nog lika glad för det.

nu är det nya tävlingar inplanerade i kalendern:
29 september clearroundhoppning norslund 70,80cm
13 oktober km hoppning lindenäs 60,80cm
14 oktober km dressyr Lb:1

idag var det dax för nästa tävling, gazira överraskade med att gå in i transporten i princip på en gång trotts att hon var på relativt ny mark i sitt nya hem. tyvärr så var vi lite väl optimistiska när det gällde tiden och resan genom örebro tog mycket längre tid än vad vi hade räknat med. vi kom till tävlingsplatsen 30 min innan start så det var bara att ta på utrustningen och rida fram ca 15 min och sen köra programet. och det gick faktiskt jätte bra! 60,67% och en sjunde placering.
och hon gick in nästan på en gång när vi skulle åka hem också så jag är verkligen jätte nöjd med dagen!!!
hon är så himla duktig min tjej! :)

nu har vi äntligen fått låna en paddock och tränat igenom programmet några gånger, hon var stirrig och tyckte att paddocken var jätte farlig menn efter ca en halvtimme gick hon riktigt bra, sen började det hällregna så att vi fick ge upp för idag

nu har gazira bott några dagar i sitt nya hem, hon är fortfarande lite orolig när hon ska stå på gången eller om jag rider iväg själv med henne men annars verkar hon trivas bra här.
tyvärr så är paddocken avstängd pga stacketbygge och ridhuset avstängt pga underlagsarbete så än har vi inte kunnat träna dressyrprogrammet till på söndag än, men jag hoppas att vi hinner köra igenom det någon mer gång innan helgen, har inte ridit det sen i fredags.

Idag var det då dax för Gazira att flytta in i sitt nya stall här i Örebro, och det gick riktigt bra, hon har än så länge fått gå i en egen hage och bara nosa på dom andra hästarna över staketet, men hon verkar inte vara så värst intresserad av dom, gräset lockade mycket mer än dom andra hästarna.
Sen är det bara att hoppas på att det går bra när vi ska släppa ihop dom.

Idag har vi tränat hoppning och Gazira börjar verkligen få in tekniken, hon hoppar 1,10 med hur mycket luft imellan som helst. och hon tycker verkligen att det är jätte roligt, lite väl roligt ibland kanske för hon blir så himla uppspelt och busig.
Jag har även packat ihop alla hennes saker, (tror nästan att hon har mer grejer än vad jag har) imorgon bär det av till nya stallet.