kan det aldrig bli bra...

i söndags, när zelma hade varit helt ohalt i tre dagar så tänkte jag att jag släpper ut henne en liten stund så att hon får röra på sig eftersom hon var väldigt frustrerad av boxvilan.
men hon hann inte springa mer än några hundra meter innan hon var ordentligt halt igen.
Idag torsdag så är hon fortfarande halt, visserligen bättre men iallafall ordentligt halt, speciellt på böjt spår.

sitter nu och väntar på att få kontaklt med en annan veterinär så får vi se om det blir en ny resa tilla ntingen strömsholm, skara eller uppsala.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0